Vilken var den första datorn?

Liksom många andra uppfinningar finns det flera uppfattningar och åsikter om vilken dator som var den första. Det handlar mycket om vad man definierar som en dator. Under 1940-talet utvecklades en rad olika datorer som alla var först med något av det vi idag definierar som en dator. Trots det skulle de flesta av oss idag knappast känna igen dessa datorer som datorer – de hade vare sig tangentbord, skärm eller datormus.

I Sverige benämndes datorerna först som matematikmaskiner eller elektronhjärnor, möjligen datamaskin. Begreppet ”Dator” myntades först i slutet av 1960-talet av den svenske professorn i datalogi, Börje Langefors. Det engelska namnet ”Computer” är från början samma begrepp som det svenska ordet ”räknebiträde”, det vill säga en ofta kvinnlig yrkesgrupp som hade som uppgift att räkna på matematiska problem och vars arbetsuppgifter övertogs av datorn.

Tiden innan 1945

Den brittiske matematikern Charles Babbage konstruerade en ångdriven datorliknande maskin som han kallade för ”The Analytical Engine” (Den analytiska maskinen), redan på 1830-talet. Problemet med att kalla den maskinen för den första datorn är att han aldrig lyckades tillverka maskinen. Den analytiska maskinen förblev alltså enbart en idé med konstruktionsritningar, programmeringsförslag och visioner.

Istället blev det under andra världskriget som de första datorerna utvecklades.

Konrad Zuse i Tyskland byggde en serie tidiga datorer. Den han döpte till Z3 från 1941 är en av dem som brukar omnämnas som världens första. Det var den första elektromekaniska, programmerbara och helt automatiska digitala datorn. Det betyder att den var digital, dvs räknade med ettor och nollor som dagens datorer, den gick att programmera men den var elektromekanisk och inte som dagens datorer som är elektroniska. Den hade alltså reläer som slog mellan två lägen (1 och 0) istället för elektronrör eller senare transistorer.

Samtidigt med Zuse utvecklade amerikanerna John Atanasoff och Clifford Berry vid Iowa State University en dator som kommit att bli känd under namnet ABC (dock inte ABC80, som var en betydligt senare svensk dator). Det var den första programmerbara, elektroniska (elektronrör) och digitala datorn. Den testades framgångsrikt 1942, men när utvecklaren Atanasoff kallades in för krigstjänstgöring under andra världskriget lades projektet på is och glömdes i princip bort. Den togs aldrig i drift och vidareutvecklades aldrig av upphovsmännen.

I Storbritannien utvecklades under andra världskriget en topphemlig dator som kallades för Colossus. Den stod färdig att tas i drift 1944 och användes för kryptering och avkodning av krypterade tyska meddelanden. Colossus brukar anses som den första programmerbara, elektroniska och digitala datorn eftersom den till skillnad från ABC-datorn togs i drift och kom att användas. Liksom Z3 och vår tids datorer var Colossus alltså programmerbar och digital (ettor och nollor), men olikt Z3 var den även elektronisk och försedd med elektronrör istället för reläer. Colossus var som sagt topphemlig och förstördes efter kriget. Den blev allmänt känd först på 1970-talet. Det är alltså inte från den här datorn som datorutvecklingen under efterkrigstiden stammar.

Den första generationens datorer

Ofta brukar en dator som hette ENIAC nämnas som världens första dator. Den var elektronisk (elektronrör), digital och programmerbar. ENIAC (förkortning för Electronic Numerical Integrator And Computer) stod färdig 1947 och användes bland annat för att utveckla vätebomben. De som utvecklade ENIAC hade tagit en hel del inspiration och kunskap från ABC-datorn. ENIAC anses ofta som en startpunkt i datorhistorien. Det var utifrån den som datorn senare kom att utvecklas i olika kommersiella versioner. Även om den inte var först kan den i viss mån betraktas som pappa (eller snarare förfader) till senare tiders datorer.

Den första svenska datorn var BARK (Binär Aritmetisk ReläKalkylator), den var en programmerbar elektromekanisk, digital dator som togs i drift 1950. Därmed blev Sverige det fjärde landet i världen att utveckla en egen dator (efter Tyskland, Storbritannien och USA). Den första svenska elektroniska datorn var BESK (Binär Elektronisk Sekvenskalkylator) från 1953.

Hur var det då med datorskärmen, musen och det grafiska användargränssnitt som vi förknippar datorn med idag? Många tidiga datorer hade någon form av bildskärm, ofta i form av oscilloskop. När IBM 1964 lanserade sin datorterminal IBM 2260, som var kopplad mot IBM 360-system, så hade den en bildskärm. Som världens första datorterminal blev den en förebild för senare datorterminaler, bland dem svenska Alfaskop, och för hur också persondatorerna skulle komma att se ut. Den fick folk att prata om det papperslösa kontoret för första gången.

Datorn omdefinieras

Konceptet med mus och grafiskt användargränssnitt formulerades först av forskaren Douglas Engelbart på 1960-talet. Han ledde en forskningsgrupp som ville utveckla datorn till att bli en teknik som skulle kunna hjälpa människan inom fler områden än tidigare och därigenom öka användarens intellektuella kapacitet. Han presenterade det nya datorkonceptet för publik första gången 1968 i vad som senare kommit att kallas för ”The Mother of all Demos”. Engelbart visade upp en helt ny slags dator som hade bildskärm, datormus, ordbehandling och mycket mer. Engelbarts dator var dock inte någon kommersiell produkt som gick att köpa.

Engelbarts system var avhängigt en central stordator och dataterminaler som var kopplade till den. Men kring 1970 togs viktiga steg på vägen mot mikrodatorn och persondatorn. Det året lanserades Datapoint 2200. Även denna är egentligen inte en dator utan en programmerbar datorterminal. Den lanserades i juni 1970 av företaget Computer Terminal Corporation (CTC) och skulle egentligen ha varit utrustad med en 8-bitars mikroprocessor som Intel specialutvecklade åt dem. Intel blev dessvärre inte klara med sin mikroprocessor i tid. Om de däremot hade blivit klara i tid så hade Datapoint 2200 blivit den första persondatorn. Nu kom Datapoint 2200 istället att utrustas med TTL-komponenter medan Intel behöll resultatet av sitt utvecklingsarbete – som ledde fram till processorn Intel 8008 och som tillsammans med efterföljare som processorn 8080 innebar persondatorns födelse. För 50 000 dollar hade CTC kunnat äga rätten till Intels mikroprocessorer, vilket de avböjde. Möjligen ett av de sämsta affärsbesluten i datorhistorien.

Mikrodatorn växer fram

När CTC valde att släppa rättigheterna till Intels mikroprocessor fanns redan ett annat företag i startgropen för att använda samma 8-bitarsprocessor till en persondator. Det var företaget Q1 Corporation, som grundades av Daniel Alroy. Han var genom sitt arbete som teknisk analytiker åt ett finansbolag på Wall street, väl förtrogen med Datapointprojektet och Intels utvecklingsarbete av en 8-bitars mikroprocessor. Intel lanserade denna processor i april 1972 och Q1 Corporation kunde därefter i december samma år leverera världens första mikrodatorsystem baserat på en mikroprocessor – Q1 Lite. Prislappen var för hög för vanliga privatpersoner och Q1:s kunder var framför allt industrin och myndigheter som NASA. Idag är Q1 och dess roll i datorhistorien märkligt bortglömd.

I januari 1973 introducerades en fransk mikrodator som också var utrustad med 8008-processorn, men till ett betydligt billigare pris. Denna dator hette Micral N. Den togs fram till det franska jordbruksforskningsinstitutet Institut National de la Recherche Agronomique och tillverkades av företaget R2E. Det är den första mikrodatorn med mikroprocessor som får anses ha varit någorlunda tillgänglig för vanliga privatpersoner.

I början av 1970-talet hade några av forskarna vid Douglas Engelbarts forskningslab ARC börjat arbeta på företaget Xerox för att vidareutvecklade Engelbarts idéer där. Resultatet blev datorn Xerox Alto från 1973. Den datorn, som var mer än bara en konceptdator, brukar räknas som den första serietillverkade datorn med grafiskt användargränssnitt som användaren arbetar i med en datormus. Altodatorn var mycket dyr och även om den tillverkades i många exemplar så blev den aldrig en kommersiell produkt tillgänglig i butik. Alto användes huvudsakligen på Xerox och i vissa amerikanska högskolor.

I 1975 års januarinummer av tidskriften Popular Electronics lanserades mikrodatorn MITS Altair 8800, som skulle bli en succé bland datorhobbyister. Det var en byggsatsdator, så det krävdes ett visst tekniskt kunnande för att kunna komma igång med den. Bill Gates grundade Microsoft genom att skriva en version av datorspråket Basic till Altair. Detta kan sägas vara datorn som satte igång väldigt mycket av persondatorrevolutionen. Våren 1975 började tiden bli mogen för denna teknik och en rad garageprojekt för att ta fram prismässigt tillgängliga hemdatorer för privatpersoner var redan igång. Dessa var, i likhet med Altair-datorn, byggsatser. Ett sådant exempel var Linköpings universitets datorklubb Lysator som hade börjat diskutera möjligheten att konstruera en egen mikrodator. Med medel från STU, Styrelsen för Teknisk Utveckling, började föreningen konstruktionsarbetet under 1974 av vad de kallade för ”minimaldatorn”. Till skillnad från de andra proto-persondatorer som fanns vid tiden och som alla var utrustade med 8-bitarsprocessorer, valde Lysator att bestycka sin dator med mikroprocessorn IMP-16, ett 16-bitars mikroprocessorsystem från National Semiconductor. Vid Lysator ansåg de helt enkelt att 8 bitar verkade lite för klent och att risken fanns att den snabbt skulle bli föråldrad.

Den färdiga datorn, LYS-16, presenterades för första gången vid en radiovetenskaplig konferens i Linköping i april 1975. Lysatorgänget hade under konstruktionsarbetet kontakt med Steve Wozniak, som tillsammans med kompisen Steve Jobs drev ett annat litet uppstartprojekt som höll till i ett garage i Kalifornien.

Apple kommersialiserar mikrodatorn

Wozniak och Jobs första dator, Apple I, introducerades 1976 och var också en byggsatsdator, Men i likhet med Lys-16 gick det att få den levererad färdigmonterad och klar. Apple I har idag blivit ett ikoniskt datorföremål eftersom det var starten på världens idag kanske mest kända datortillverkare: Apple. Omkring 200 exemplar tillverkades och de är samtliga signerade av Steve Wozniak.

Apples uppföljande dator var Apple II. Den lanserades 1977 den levererades enbart färdigmonterad i ett designat plasthölje. Med denna dator fick persondatorn sitt genombrott. Den såldes i sex miljoner exemplar åren 1977-1993. Apple II hade inledningsvis inte något grafiskt användargränssnitt eller någon mus. Douglas Engelbarts visioner hade ännu inte slagit igenom 1980 även om Xerox Alto hade funnits i några år utan någon större spridning. Utvecklingsarbetet till Alto kom dock till användning i en senare Xeroxdator – Xerox Star (1981). Det var från den datorn som Applegrundaren Steve Jobs hämtade idéerna till Appledatorerna Lisa (1983) och Macintosh (1984). Macintosh var inte den första datorn för hemmabruk men den brukar omnämnas som den första kommersiella och ekonomiskt överkomliga persondatorn med mus och grafiskt användargränssnitt. Den förändrade persondatorn och hur vi ser på datorn för alltid.

Macintosh