Sulfitprocessen

Under 1800-talet genomgick Sverige och västvärlden en industriell omvandling. Behovet av papper växte men pappersbristen var en utmaning. Papper började tillverkas av trämassa och 1874 blev Bergviks sulfitfabrik utanför Söderhamn först i världen med att industriellt framställa kemisk pappersmassa. Detta banade vägen för Sveriges roll som en ledande exportör av pappersprodukter. Från tidningspapper och förpackningsmaterial, till skrivpapper och hygienprodukter formade papperet den moderna världen.

Under 1800-talet gick det svenska samhället igenom en rad omdanande förändringar som fick historien att ta nya vägar. Allt fler lämnade landsorten och sökte ett nytt liv i städerna. Den framväxande industrin erbjöd nya typer av arbeten och ångkraften och telegrafen band ihop nationen på nya sätt. Men den nya tiden bar också med sig nya typer av konflikter och spänningar.

I detta föränderliga samhälle fick dagstidningarna en allt viktigare roll att spela för medborgarnas möjlighet att ta del av nyheter och förstå sin tid.  Ångtekniken, som revolutionerade tryckpressen, påverkade tidningsutgivningen och möjliggjorde allt större upplagor. Befolkningen fick ett alltmer varierat läsmaterial. Samtidigt skedde administration, dokumentation och brevskrivande också med hjälp papper.

I takt med att pappersanvändandet ökade och bok- och tidningsupplagorna blev allt större så började papper bli en bristvara.

Papper producerades av lump, alltså kasserade textiltrasor som återvanns och blev papper. Textilåtervinning var den första storskaliga återvinningsekonomin. Fram till slutet av 1700-talet skedde tillverkning av papper enbart för hand. Fransmannen Nicolas Louis Robert utvecklade 1799 den första pappersmaskinen. Råvaran var dock fortfarande lump, vilket innebar att produktionen inte kunde bli större än den väldigt begränsade tillgången till lump medgav. Lumpbrist gjorde att flera länder förbjöd export av lump.

Papper av trä

Det är alltså inte märkligt att allt fler började experimentera med alternativa råvaror för att producera papper. Ett avgörande steg stod den tyske textilarbetaren Friedrich Gottlieb Keller för när han 1845 patenterade en metod för att producera papper av slipmassa från trä. Det saknades dock inte problem med metoden. När trä slipas för att åstadkomma massa rivs fibrerna ur veden och lignin, som finns i trämaterialets cellväggar blir kvar i massan. Detta innebar att fibrerna band dåligt vid varandra och att pappret lätt gick sönder. Lösningen blev att linnefibrer tillsattes, varpå papperstillverkningen var tillbaka i ett beroende av lump.

Det nya pappret med lignin hade dessutom en kortare hållbarhet och gulnade i solljus. Av den anledningen passar detta papper inte för till exempel arkivering. Än idag tillverkas sådant papper och används framför allt i sådant som dagstidningar och pocketböcker.

Papperstillverkning med kemiska metoder

Ett annat sätt att tillverka pappersmassa från trä är att använda kemiska metoder för att lösa upp ligninet och frilägga fibrerna som då inte har slipats sönder. Den amerikanske uppfinnaren Benjamin Tilghman var först med att utveckla en metod för detta 1867. Hans patent beskriver en metod där granvedsflis tryckkokas i en sulfitlösning. Metoden blev senare känd som sulfitprocessen. Tilghman kom däremot aldrig att starta någon storskalig pappersmassatillverkning.

Det blev i stället sulfitfabriken i svenska Bergvik väster om Söderhamn, som 1874 blev först i världen med att framställa kemisk pappersmassa i industriell skala. Fabriken ägdes av ett brittiskt företag och kanske drog man nytta av att Tilghmans patent inte gällde i Sverige, ett land med god tillgång till trä. Den svenske kemisten Carl Daniel Ekman arbetade som kemist vid fabriken i Bergvik och nämns ibland som den industriella sulfitprocessens fader. Lika ofta är hans roll dock ifrågasatt. Samtidig med honom utvecklade den tyske kemiprofessorn Alexander Mitscherlich egna metoder för industriell tillverkning av massa enligt sulfitprocessen. Även om Bergvik var först tog den fortsatta utvecklingen av sulfitprocessen huvudsakligen avstamp hos Mitscherlich men även hos Ekmans svenske kollega, Carl Waldemar Flodquist, som vidareutvecklade egna kokare. Sedan dess har den så kallade sulfatprocessen i många fall kommit att ersätta sulfitprocessen för framställning av pappersmassa. Den första fabriken i världen som använde sig av sulfatmetoden öppnade i Munksjö 1885, men processen utvecklades av den tyske konstnären Carl F. Dahl.

Papprets roll förändras

Med massproduktion av kemisk pappersmassa från träråvaror kunde mängden högkvalitativt papper öka drastiskt. Produktionskostnaderna för detta papper minskade och detta bidrog till en ökning av pappersanvändningen. Pappersbristen inte bara upphörde. Med den stora produktionsmängden av pappersmassa blev det även möjligt med andra användningsområden av pappersmassa än till bok-, tidnings- och skrivpapper. Pappersmassan blev ett billigt nytt material som med tiden också kunde användas till att tillverka toalettpapper, hushållspapper, pappersnäsdukar, blöjor, bindor eller förpackningsmaterial. Produktionen av pappersmassa resulterar även i en rad biprodukter, som används till exempel som bränsle eller som bindningsmedel.

Idag är Sverige världens fjärde största exportör av massa, papper och kartong. Den svenska pappers- och massaindustrin utgörs av högteknologiska och innovationsintensiva företag som hela tiden flyttar gränsen för vad pappersmassa kan användas till.

 

Källor:

Steenberg, Börje (1995-1996), ”Carl David Ekman – en portalfigur” Nordisk pappershistorisk tidskrift. Nr 4/95, 1-2/96. Stockholm: Föreningen Nordiska pappershistoriker.

Althin, Torsten (1935), ” Carl Daniel Ekmans liv och person”. Dædalus: Tekniska museets årsbok. 1935. (1935). Stockholm: Tekniska museet. Tillgänglig på Internet: http://digitalamodeller.se/arsbocker/daedalus-1935/

Isakson, Börje & Johansson, George (1993). Svenska snilleblixtar [1]. Stockholm: Natur och kultur.

Häkli, Esko (red.) (2008). Ingen dag utan papper: om papper och dess roll som kulturbärare. Helsingfors: Söderström

Rydberg, Sven (1990). Papper i perspektiv: massa- och pappersindustri i Sverige under hundra år. Stockholm: Skogsindustrierna

https://www.skogsindustrierna.se/om-skogsindustrin/branschstatistik/marknader-och-produkter/ (hämtat 2024-03-15)