Skogen har alltid varit en arena för olika politiska åsikter, värderingar och rättigheter. I debatten lyfts konflikter mellan innovation, tillväxt, miljö, klimat, kultur och rekreation. Där någon vill jaga, bedriva renskötsel eller plocka bär räknar någon annan på ekonomisk vinst genom avverkning. En annan konflikt handlar om att låta skogen stå för att binda kol när den växer medan andra anser det vara bäst att bruka skogen och att kolet binds som mest effektivt i träprodukter medan nya träd odlas upp.

Hur skulle det se ut om naturen hade egna rättigheter? Tänk dig att berg, hav, floder och skogar skulle betraktas som rättssubjekt och skyddads av lagar, på liknande sätt som människor. Skogsägare har stora mandat att bruka skogen enligt sina egna principer men upplever samtidigt ofta att såväl staten som miljöorganisationer lägger sig i skötseln. Allemansrätten ger alla rätt att vistas i skog och mark, med respekt för naturen och markägare, och många kan känna att ”det här är min skog” fast man inte har juridisk rätt till den.

Teknik och innovation kan innebära både hot och räddning för skogens framtid. När vi fasar ut fossilbaserade produkter och ersätter dem med biobaserade spelar skogen en nyckelroll. Svenskt skogsbruk och skogsindustri är världsledande inom flera forskningsområden. Det skapar möjligheter att bidra till en samhällsutveckling som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. I andra vågskålen finns strukturer, tid och värderingar. Är den snabba omställningen en omöjlig ekvation att lösa?

Karin Bojs är författare, vetenskapsjournalist och hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hon har fått en rad stora priser för sitt arbete och hennes böcker är översatta till 17 språk. Hon äger och förvaltar en liten skogsfastighet i Sörmland.